De grekiska gudarna mänskliggjorda i Monster och Gudar
Människor har i alla tider brottats med utmaningarna som följer med att växa upp. Samtidigt möter många en värld som ibland känns oförstående och brutal. På fredag den 25 september har Monster och Gudar nypremiär på Uppsala stadsteater. Föreställningen berättar om de grekiska gudarna och andra centrala gestalter i den grekiska mytologin. Vissa har välsignats med gudomliga krafter. Trots det känner de igen sig i varandra. Inte minst gäller det de komplexa relationerna till föräldrarna. Dessa relationer påverkar deras liv, både på gott och ont.
I denna moderna tolkning står Perseus, Ikaros, Prometheus och Athena i centrum. Föreställningen följer deras resor genom svåra situationer och avgörande val. De tvingas fatta beslut utan att alltid kunna luta sig mot trygga och närvarande vuxna. På liknande sätt kan unga i dag behöva navigera genom skolan, relationer, sociala medier och framtidsval på egen hand.
När vuxenvärlden inte erbjuder tillräckligt stöd blir den vägen särskilt utmanande. Därför väcker föreställningen frågor som känns lika aktuella i dag som i de gamla myterna.
En spegel av vår tid
I föreställningen söker Perseus, spelad av Harry Friedländer, upp sin frånvarande far. Zeus visar inget intresse för någon annan än sig själv. Faderns svek får Perseus att riskera allt. Till och med sitt eget liv. Han vill få svar på sina frågor. Dessutom har Perseus en dålig relation till sin styvfar. Han accepterar honom inte. Inte heller vill han att mamman ska vara tillsammans med honom.
Många barn och ungdomar kan känna igen sig i dessa konflikter. I Sverige slutar omkring hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Separationer kan därför påverka många familjer och barns relationer till sina föräldrar. Athena och Prometheus möter liknande utmaningar. De vill bli sedda av sina fäder. Fäderna visar i stället ett starkt behov av att själva stå i centrum.
För Ikaros, som Emily Jankilla gestaltar, handlar konflikten om en idoliserad far. Under hela sitt liv har han sett upp till Daidalos, den berömde mästeruppfinnaren. Den bilden rasar när Ikaros upptäcker faderns planer. Daidalos bygger en stor labyrint. Dit ska Atens barn skickas för att dö. Ikaros gör uppror mot sin far. Han ställer ett ultimatum: Daidalos måste förstöra labyrinten. Dessutom måste han trotsa kung Midas vilja. Ikaros vägrar ge efter. Till slut accepterar Daidalos sonens krav. Han vill rädda deras relation.
Men Ikaros får betala ett högt pris. Under flykten från kung Midas soldater förlorar han sitt liv. Trots det lämnar föreställningen publiken med en känsla av triumf. Ikaros står upp för det han anser vara rätt. Dessutom lyckas han förändra sin fars sätt att tänka.
Relationen mellan Ikaros och Daidalos känns tidlös. Den speglar den återkommande klyftan mellan generationers sätt att tänka. Den visar också hur människor försöker förstå och rättfärdiga sina beslut.
Boka dina biljetter till höstens föreställningar HÄR.
Klicka på Barn i Uppsala om du vill få tips på ytterligare underhållande evenemang i Uppsala län!
Skribent: Joseph Qureshi
Bild: Victor Ström, Emily Jankkila, Willma Idris och Harry Friedländer. Pressfoto av
Leonard Stenberg.
2026-09-15
