Uppsala slottshistoriska är ett nyöppnat museum som bjuder besökaren på en spännande resa i Uppsala slotts historia. Utställningen Slottsliv visar Uppsala Slotts historia, med dess början på 1500-talet fram till idag. I utställningen Minnen från slottet kan besökaren bland annat ta del av mer personliga minnen som allmänheten har av Uppsala slott. Museet är ett fint utflyktsmål för vuxna och barn som vill veta mer om slottets historia, kungar, drottningar och alla de andra som bodde, levde och tillbringade tid i slottet. På museets hemsida står det att de har ett särskilt fokus på mikrohistoriska perspektiv, att de vill ge röst till de som tidigare inte hörts, som tjänstefolk och de som satt fängslade i slottet.
Lyssna på historien är en återkommande del i utställningen med dramatiserade berättelser från delar av Uppsalas historia. Det ger en inblick i människors livsöden och är ett trevligt avbrott från att enbart läsa information. Berättelserna kombineras med illustrerade spelkort som går som en röd tråd genom utställningen.
Inne på museet finns ett matsäcksrum där man kan äta medhavd matsäck. Det finns även en barnvagnsparkering och ett skötrum. Större väskor är förbjudna inne i utställningen, så det finns skåp där man kan låsa in dessa. Värt att notera är att numren på skåpen är årtal associerade till slottets historia.
För barn finns flera aktiviteter och interaktiva delar i utställningen, som gör museibesöket till en rolig upplevelse. Bland annat finns möjlighet att prova en stormhuva, en rejäl stålhjälm, som troligen bars av slottsvakterna på 1500-talet. Hur tung tror du denna hjälm är att bära? Både barn och vuxna kan få prova på att på tidsenligt vis släcka (den digitala) elden som härjar på slottet.
Mitt i museet står en tron, där man kan sätta sig och få höra ett slumpvis utvalt citat av drottning Kristina. För barnen finns även utklädnader, som kronor och mantlar att prova. Om du tycker om att pussla kan du också pussla ihop Uppsalas stadsplan från 1643 och för dig som är intresserad av hur det var att sitta i slottets fängelse kan du prova bojor och en bädd som fanns i slottets fängelseceller.
För de lite större barnen finns en interaktiv utmaning med gåtor och ledtrådar som påminner om utmaningarna man kan få på ett Escape room.
Öppettider, se här. Museet har fri entré.
Vill du dyka in i slottets historia?
1500-talet
Uppsala slott började byggas år 1549 på order av Gustav Vasa. Det byggdes som en försvarsborg och platsen valdes för att slottet skulle ligga högre än domkyrkan. På så sätt kunde kungahuset manifestera sin makt över kyrkan.
Tidigare ingick Sverige i Kalmarunionen tillsammans med Danmark och Norge. Många svenskar var missnöjda och ansåg att danskarna hade för mycket makt. Gustav Vasa, en av rikets mest förmögna och inflytelserika adelsmän, lyckades leda Sverige till självständighet. Den 6 juni 1523 blev han vald till Sveriges kung.
På museet finns olika föremål från Gustav Vasas tid på slottet, bland annat hans bibel, den första översättningen av Bibeln till svenska.
Efter Gustav Vasas död 1560 blev hans son Erik XIV kung. Många var missnöjda med Erik XIV:s styre och kungens oro att avsättas resulterade i de uppmärksammade Sturemorden, då han lät mörda bland annat adelsmannen Svante Sture och hans söner. Museet visar en av fyra skjortor som har bevarats från dessa mord.
Uppsala slott har brandhärjats, byggts om och byggts till vid flera tillfällen. Efter Sturemorden startade kungens halvbröder Johan och Karl ett uppror mot honom, vilket resulterade i att han avsattes. Johan blev ny kung. Han ansåg att Sverige behövde storslagna palats för politiska möten och hovfester. Därför byggdes Uppsala slott om till ett vitt och rikt utsmyckat renässanspalats med sidobyggnader och kraftiga hörntorn. För att få en större inblick i hur detta kan ha sett ut, visar museet rester från ett renässanspalats och Uppsala slott i miniatyrformat.
-
Foto: LM
-
Foto: LM
-
Foto: LM
1600-talet
Under 1600-talet var Uppsala slott centrum för flera stora historiska händelser.
En av de mest uppmärksammade är drottning Kristinas kröning, år 1650, och abdikation den 6 juni 1654, som inte bara chockade Sveriges befolkning utan även omvärlden.
Innan denna monumentala händelse, år 1643 ritades staden om för att få bort de svårframkomliga gatorna med trånga gränder och då donerades den äldre slottsträdgården till borgerskapet.
Slottet behövde därför en ny trädgård och detta projekt tilldelades Jean de la Vallée och Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck.
Professor Olof Rudbeck är en framträdande person i Uppsalas historia. Han var bland annat involverad i utbyggnaden av färskvattensystemet och den som lät uppföra den anatomiska teatern, Gustavianum.
På museet visas det bland annat mynt från 1600-talet mitt och ett trärör från vattenledningssystemet som fanns i staden på den tiden.
1700-talet
Århundradet inleds med att tre fjärdedelar av Uppsala och slottet lämnas i ruiner efter en omfattande brand i maj 1702. Trots att skadorna var måttliga dömdes hela slottet ut. Man tog byggnadsmaterial från slottet och använde det till olika byggprojekt runt om i landet, bland annat till Stockholms slott.
Under decennier var Uppsala slott en ruin och först 1744, under ledning av arvprins Adolf Fredrik, inleddes planeringen för återuppbyggandet. Arbetet påbörjades 1749 och leddes av arkitekt Carl Hårleman. Då fick slottet det utseende det har idag.
Tretton år senare (1762) hade man uppfört den stora längan och det norra tornet, och 1766 var bygget klart och användes därefter som bostad för landshövdingen. Hårleman hade då skapat en ny byggnad i tidens smak och som i många avseenden skilde sig från det eldhärjade gamla Vasaslottet.
Flera kröningar har ägt rum på slottet. Den sista som kröntes där var Ulrika Eleonora, 1719. På 1770-talet var Uppsala en av rikets viktigaste städer, med ca 4000 invånare. I 1700-talets Uppsala levde bland andra storheter som Anders Celsius, Carl von Linné och Carl Wilhelm Scheele.
-
Foto: CC
-
Foto: LM
-
Foto: LM
1800-talet
Det finns två dramatiserade berättelser i 1800-talets del av utställningen. En av berättelserna innehåller delar av ett rättegångsprotokoll och handlar om ett samkönat par. Anna Maria Åhrman, som kallar sig Anders Magnus och presenterar sig som man, gifte sig med Anna Friederica Lundman 1799. Berättelsen innehåller bakgrund om de båda kvinnorna, hur de träffades och blev kära och vad som hände sedan. Rättegången skedde i slutet av november 1800.
En annan dramatisering från 1800-talet handlar om en piga som bor på slottet med sin utomäktenskapliga dotter. Pigan, Eva Carolina Blom, arbetar för landssekreteraren Per Johan Löfquist och hans hustru under slutet av 1850-talet.
Den sista offentliga avrättningen i Uppsala skedde 1849. Djos Per Andersson, Dalpelle, fängslades för stöld men dömdes till döden efter att knivhuggit en fångvaktare till döds. Han lämnade efter sig en skrift med historier från sitt liv men även spekulationer om vad som gör människor till brottslingar samt idéer om hur de skulle kunna rehabiliteras.
Efter återuppbyggnaden av slottet användes delar bland annat som spannmålsförråd, vapenförråd och fängelse. Det användes även fortsatt som bostad och säte för landshövdingen.
När staden växte ökade även utsattheten i Uppsala. Robert von Kræmer, den dåvarande landshövdingen 1830-1862, ledde fattigvårdsstyrelsen. Tillsammans med sin fru Charlotta von Kræmer startade de välgörenhetsorganisationen fruntimmersföreningen 1845. Styrelsen bestod av enbart kvinnor och de hjälpte utsatta barn och mödrar genom donationer och auktioner. Pengarna gick bland annat till gratis skolmat för barnen och försörjningsmöjligheter för familjer. Föreningen är verksam än idag.
Från 1862 bodde landshövdingen Adolf Hamilton på slottet med sin familj. Hans fru, Agnes, hade stort inflytande på kulturlivet under denna tid. Hon spelade på sin flygel och ledde ett musiksällskap för ungdomar. Hon hade även en bokklubb med väninnor där de utöver böcker, diskuterade kultur, politik och sociala frågor. Hon fick med sin roll större möjligheter och frihet än andra kvinnor under den här tiden. Det var bland annat under sådana tillställningar runtom i Sverige som tankar kring kvinnlig rösträtt väcktes.
1900-talet
År 1903 flyttade Landsarkivet, som idag heter Riksarkivet, in i delar av slottet. Den gamla slottskyrkan gjordes om till arkivlokaler, och med det fick interiören ett rejält lyft. Här kunde forskare, studenter och allmänheten komma och ta del av protokoll och historiska handlingar ända fram till 1993, då arkivet flyttades till mer moderna lokaler.
På 1930-talet fick bland annat rikssalen som stått oinredd i 170 år en välbehövlig upprustning. Under andra världskriget blev slottet ett nav för både beredskap och civilförsvar. Här övade hemvärnet strid, Röda Korset tränade sjukvård och i källaren sorterades kläder till flyktingar från krigets Europa. Landshövdingeparet, Hjalmar och Agnes Hammarskjölds, deltog aktivt i stödarbetet och länsstyrelsen såg till att allmänheten fick veta hur skyddsrum skulle iordningställas. Allt detta samtidigt som Uppsala präglades av den dramatiska tiden. Den här delen av utställningen går även lite djupare in på Dag Hammarskjölds historia.
Samtidigt blåste förändringens vindar. Under 1900-talet förändrades landshövdingens roll. Han eller hon utses numera av regeringen, inte av kungen, och ska fungera som en länk mellan medborgare och stormakt. Slottets portar började så smått öppnas för fler.
Medan slottet och världen förändrades fortsatte Uppsala-livet, vilket kan ses i den tillhörande fotosamligen. Studentlivet och turismen frodades och vi kan se att vintern då som idag är fylld av barn i färgglada overaller som susar ner för slottsbacken i pulka.
2000-talet
Under 2000-talet har slottet huserat olika aktiviteter. Fredens Hus hade sina lokaler här mellan åren 2003-2015, konstmuseet håller till i den södra flygeln och i det södra tornet finns kontorsplatser. Rikssalen används för större fester och för det årliga mottagandet av nya svenskar som mottar sitt medborgarskap.
På området ligger också Vasaborgen, inhyst i gamla delar av raserade slottet. Här kan besökaren få en glimt av fängelsehålor, slottets barnkammare och mycket mer.
Uppsala slottshistoriska tar besökaren in i en annan tid och skapar en känsla för hur livet var för de som levde då. Möjligheten att vara interaktiv själv samt att det finns både auditiva och visuella intryck i utställningen, bidrar positivt till inlärningen och förhöjer upplevelsen. Det finns något för alla åldrar. Vi från nyhetsredaktionen Skriva rekommenderar verkligen ett besök till Uppsala slottshistoriska.
Foto:LM
// Nyhetsredaktionen Skriva
