Vet du varför vi frossar i ägg till påsk?
Vid senvintertid och tidig vår började tamhönsen sin värpning på flera håll i Sverige. Men förr var man tvungen att lagra äggen till efter fastan. Ägg var nämligen förbjudna före påsk. Just därför blev påskens äggätande en självklarhet. I norra Sverige, bland annat Jämtland, berättas att ”pingstägg” var vanligare än påskägg då det ofta var svårt att få ägg till påsk eftersom värpningen kom igång lite senare.
Hur hamnade påskharen i påsksmeten?
Vi får ta oss till Tyskland för att förstå varför påskharen i dag är ett populär inslag i vårt påskfirande. För visst är det väl haren som gömmer påskäggen? På 1850-talet lanserade sötsaks- och leksaksindustrierna haren som påsksymbol för barn. Men haren var redan på 1600-talets senare del känd som en påsksymbol, i alla fall i Pfalz och Elsass.
Varför just påskliljor?
Att vi svenskar pyntar hemmet med just påskliljor hänger ihop med handelsträdgårdarnas framväxt. Påskliljan har dock odlats som prydnadsväxt i Norden sedan 1500-talet. Den blev tidigt populär hos allmogen men det dröjde länge innan den blev ”påskens blomma”. Påsklilja är en flerårig lökväxt som ingår i familjen Amaryllisväxter.
Vad gjorde häxorna på Blåkulla?
Få geografiska platser har identifierats som Blåkulla. Var det egentligen låg var kanske inte så viktigt. Viktigare var beskrivningarna av vad häxorna hittade på. Blåkulla beskrivs ofta som en bisarr ”antivärld”, där man dansar med ryggarna mot varandra, föder barn samma dag som de avlats och läser ”Fader vår” baklänges. Visste du att ett vanligt motiv var att man på Blåkulla använde uppochnedvända kvinnor som ljusstakar?
https://www.ne.se/info/aktuellt/privat/roliga-fakta-om-pasken/