Lär dig om pingviner

Pingviner (Spheniscidae) är den enda familjen inom ordningen pingvinfåglar Sphenisciformes och omfattar en grupp flygoförmögna havsfåglar. De förekommer nästan enbart på södra halvklotet och bara galapagospingvinen förekommer norr om ekvatorn. Pingvinerna är väl anpassade för ett liv i vattnet, med motskuggad fjäderdräkt i svart och vitt, och vingarna är tillbakabildade och används som simfenor. Merparten lever av krill, fisk, bläckfisk och liknande som de fångar under sina dyk. De tillbringar drygt hälften av sina liv på land och övrig tid i havet.
Familjen omfattar sex släkten, sjutton arter och ett antal underarter. Även om nästan alla pingviner lever på södra halvklotet så återfinns bara ett fåtal i riktigt kallt klimat, så långt söderut som Antarktis. Många arter förekommer i den tempererade zonen, och en art i tropiskt klimat vid ekvatorn.
Den största idag förekommande arten inom familjen är kejsarpingvinen Aptenodytes forsteri
som i genomsnitt som vuxen mäter 1,1 meter och väger ungefär 35 kg. Den minsta arten är dvärgpingvin Eudyptula minor, som mäter ungefär 40 cm och väger bara runt ett kilogram. De större arterna förekommer främst i kallare klimat medan de mindre förekommer i varmare. Vissa förhistoriska arter var riktiga jättar. Den största kända arten från fossil är Anthropornis nordenskjoeldi som mätte dryga 165 centimeter och levde för cirka 40 miljoner år sedan.
Pingviner skiljer sig anatomiskt från andra fåglar. De saknar vingpennor och kan inte flyga.

Vingarna liknar snarare sälfenor och används i första hand för att simma. Fjäderdräkten påminner också om sälpäls, då den är mer hårlik än andra fåglars fjäderdräkter. Huden är fet och avsöndrar en olja som fettar in fjädrarna, vilket utgör ett gott skydd mot kylan både i vattnet och på land. skelettets konstruktion utmärks av lång bål och korta lårben. Lårbenen sitter längre bakåt än hos de flesta fåglar precis som hos lommar, och pingvinens ryggrad är mycket rörlig.
De har platta skelettdelar i armar och händer, vilkas leder bara kan röra sig uppåt och nedåt, och inte i sidled. Det ulnara handlovsbenet är mycket stort, och fingrarna består av en till två falanger och de saknar tumme. Mellanfoten utgörs av tre ben som växer samman först i vuxen ålder. Baktån sitter samman med de andra tårna med hud. Jättepingvinernas luftstrupar är delade på längden med en skiljevägg. Stjärten är antingen mycket kort, och består av tjugo eller fler fjädrar, eller mycket lång och bestående av tolv till sexton fjädrar.
De har mycket god hörsel. Synen är anpassad till att fungera under vatten, varför de på land är närsynta.
Pingviner håller en kroppstemperatur på 38 °C och de är regionalt heteroterma då de har en annan temperatur i ben och vingar än i resten av kroppen. Blodkärl i ben och vingar fungerar som värmeväxlare och håller kvar värmen i kroppen och detta gör benen och vingarna kalla. Fotens hudtemperatur på en pingvin som står på isen kan vara så låg som 0 °C. De är isolerade av ett rejält späcklager under hudens yta men även deras fjäderdräkt, där fjädrarna är stela, kapslar in luft som fungerar som isolering. Denna luft är så väl inkapslad i fjäderdräkten att den finns kvar när fågeln simmar under vatten.

Ett annat sätt de har för att hålla värmen är att de står tätt ihop i stora klungor. De fåglar som finns i mitten värms då upp och slipper vinden. Efter ett tag byter de plats så att de som stått längst ut får komma längre in i klungan.
Storleken hos de olika arterna skiljer sig åt. kejsarpingvinen kan bli bortåt 1,40 meter, medan dvärgpingvinen bara blir ungefär 40 centimeter. De större arterna finns i kallare klimat, och de mindre i varmare, ett förhållande som beror på att de större klarar av att bevara kroppsvärmen bättre. Små pingviner kan finnas i tropiska områden.
Samtliga arter har svart rygg och vit mage. Färgen fungerar som kamouflage i vattnet. Det finns däremot andra skillnader i teckningen hos de olika arterna. Alla arter har kägelformade kroppar, har små huvuden, och långa näbbar. Det är mycket svårt att könsbestämma pingviner. Honor och hanar ser likadana ut, och de saknar yttre könsorgan.

Pingvinfåglarna är samtliga anpassade till ett liv i havet. De är mycket skickliga simmare, och kan dyka i de värsta stormar. Benen används som roder. De brukar dyka i 6–12 km/h, fastän det förekommer att de uppnår en hastighet på 27 km/h. Små pingviner dyker inte så djupt, men kejsarpingvinen kan befinna sig under vattenytan i över 20 minuter och komma ner på ett djup över 550 meter På land har de ett mycket särpräglat rörelsemönster. De går vickande från ena sidan till den andra, och helt upprätt. När de färdas på land kan de även glida på magen, eller kravla sig fram med fenorna och fötterna.

De flesta arter lever på en diet av krill, små bläckfiskar och småfisk, vissa arter äter även skal- och blötdjur. De kan dricka saltvatten, då de har en körtel vid ögonen som filtrerar saltet från blodomloppet. Saltet lämnar kroppen genom näsan i en koncentrerad vätska.
En stor del av året går åt till fortplantning. De samlas årligen på samma häckningsplats för detta ändamål. Skarorna pingviner kan uppgå till flera tusental. Detta djur är ett av de få, där honorna slåss om hanarna, vilket är en följd av att det är färre hanar. De får vanligen ett ägg per år, men vissa arter får fler. Vissa arter gräver hålor för äggen, medan andra håller dem på fötterna gömda under späcket under hela ruvningen. Det förekommer att de stjäl varandras ägg, och när äggen är kläckta, att de även stjäl varandras ungar. Ungarna är ulliga och grå. Honor och hanar tar båda hand om ungarna.
De matas med krävmjölk, och kan inte bege sig ut på egen fiskjakt förrän fjäderdräkten blivit ruggats till adult fjäderdräkt. De når könsmognad vid ungefär fyra års ålder. Pingviner är antingen evigt monogama, eller seriellt monogama och byter partner varje år efter att ungarna blivit stora.Pingvinerna har få fiender bortsett från människan.

Pingviner sover, liksom de flesta andra djur och alla studerade fåglar. De sover mellan 9,5 och 10,5 timmar per dygn, och man har identifierat fyra olika medvetandetillstånd hos pingviner utifrån eeg nämligen vakenhet, dåsighet/slummer, djupsömn och rem-sömn. Pingviner sover stående med huvudet bakåt och ena ögat vänt inåt. Det öga de har vänt utåt är slutet. Liksom många andra fåglar sover de sin REM-sömn i korta epoker, bara några sekunder åt gången. Under de perioder då de inte får så mycket mat, till exempel medan de ruvar och partnern är ute och jagar, ökar mängden djupsömn på bekostnad av framför allt vakenhet. De har anpassat sig till att sova i flock där vissa individer är vakna medan andra sover, bland annat genom att sovande pingviner är relativt sett mer svårväckta av känselintryck från övre delen av ryggen (det vill säga där de kan bli stötta av andra pingviner som går och stöter emot dem av misstag) än vid känselintryck från foten där de kan ha sina ungar eller ägg.

Pingviner utgör en grupp fåglar som funnits väldigt länge. Dock är dess evolutionära historia dåligt känd, eftersom fossila lämningar av pingviner är få. 1859 beskrev den brittiske paleontologen T.H. Huxley det första fossila fyndet av en pingvin. Fyndet hade hittats i slutet av 1848 av Walter Mantell i Kakanui, vid kusten i norra Otagopå Nya Zeeland. Fyndet skickades till T.H. Huxley i Storbritannien för analys och hans slutsatser publicerades i Quarterly Journal of the Geological Society i mars 1859. Fossilet som bestod av ett inkomplett ankelben kom från en stor pingvinart, klart mycket större än de arter av pingvin som finns idag och i artikeln namnade han denna utdöda art till Palaeeudyptes antarcticus.
Det äldsta fossila pingvinsläkte man funnit kallas Waimanu och levde under den tidiga paleocen-perioden på Nya Zeeland för cirka 62 till 65 miljoner år sedan. Denna art var inte lika väl anpassad till ett liv i havet som dagens pingviner som först började uppstå under eocen-perioden för cirka 40 miljoner år sedan. Waimanu var en flygoförmögen, lomliknande fågel med korta vingar anpassade för dykning. Fynden visar att arterna inom detta förhistoriska pingvinsläkte redan var flygoförmögna och havslevande vilket skulle indikera att pingvinens evolutionära historia sträcker sig ännu längre tillbaka än de 65 miljoner år som dessa fossil dateras till, det vill säga tiden före dinosauriernas försvinnande. Vissa forskare Mayr, 2005 anser att de pingvinliknande förhistoriska fågelfamiljen Plotopteridae som vanligtvis kategoriseras som nära släkt med familjerna skarvar Phalacrocoracidae och ormhalsfåglar Anhingidae kanske är en tidig systergrupp till pingvinerna och detta i sin tur skulle innebära att pingvinerna ursprungligen har en gemensam förfader tillsammans med ordningen pelikanfåglar Pelecaniformes.

Källor
Alfred Brehm, Djurens liv, Band 14, 3:e fullst. omarbetade och utökade upplagan av Pechuel-Loesche, övers. Hialmar Rehndahl (Malmö 1930), ss. 426-441
Zoofysiologi Hur pingviner klarar kylan, Zoofysiologi, Lunds universitet.

Informationen är hämtad från https://sv.wikipedia.org/wiki/Pingviner

Vill du läsa mer?
Från Kokslov till Sportlov

Från Kokslov till Sportlov

En resa genom historien om Vinterlovet Ursprunget till sportlovet går tillbaka till 1940 när Bränslekommissionen i Sverige införde det första kolslovet. Under andra världskriget var kol och koks, de bränslen som användes för att värma skolorna, kraftigt ransonerade....

Jullov i Uppsala

Jullov i Uppsala

Ni hittar många jullovsaktiviteter här på barniuppsala bland annat under kategorin Advent och jul Destination Uppsala har en guide för aktiviteter under jullovet och här finns en lista på vad som händer på fritidsgårdarna i Uppsala Foto: Gustav Dalesjö / Uppsala...

Fira mångkulturella matdagen med mat från hela världen!

Fira mångkulturella matdagen med mat från hela världen!

16 november är en dag där mat från hela världen hyllas och en möjlighet att lära sig mer om olika maträtter, deras ursprung och matkultur. Vad är mångkulturella matdagen och varför firar vi den? Det var Kultursmakarna som instiftade den mångkulturella matdagen den 16...

Höstens stora fest – Halloween

Höstens stora fest – Halloween

Nu när hösten kommer smygandes, löven ändrar färg, regnet strilar, blåsten ylar och mörkret gjort sin definitiva entré är det dags för höstens stora, läskiga fest - Halloween den 31/10. Om Halloweens rötter och tillkomst berättar här Eva Lindström. All hallows eve -...

Pin It on Pinterest

Share This