Höstlov från Norden till Kanada.

Varför har vi egentligen höstlov? Man skulle kunna tro att det är för att både lärare och elever har tröttnat på skolan och inte orkar vänta till julledigheten. Men så är inte riktigt fallet utan höstlovet var inte ens ett lov utan barnen fick ledigt från skolan för att alla i hushållet behövdes för att ta upp potatis eller rovor.

År 1959 togs det nationella potatislovet bort. Och under flera år hade man ingen ledighet alls mellan sommarlovet och jullovet. Sedan bestämde sig många kommuner för att lägga till en eller två studiedagar kring allhelgonahelgen.

På 1980-talet blev lovet längre och längre tills det till slut blev så långt som det är idag, alltså fem dagar.

Men det var förstås inte bara här i Sverige som diverse knölar behövdes tas upp ur jorden på hösten utan även i andra delar av Europa och i Nordamerika. I Danmark till exempel infördes 1899 ett nationellt potatislov i slutet av oktober för att få så stora potatisar som möjligt. Och i Norge bestämdes det om en veckas lov åren efter andra världskriget som var någon gång mellan vecka 40-42 beroende på var i landet man bodde.

Som skrevs tidigare var inte den här höstpausen i undervisningen något unikt för Norden eller Europa utan även i den kanadensiska provinsen New Brunswick hade man potatisskördarlov. Men här såg lovet lite annorlunda ut eftersom skolan började tidigt i augusti och sen i slutet av september hade man lov i hela två veckor för att kunna hjälpa till med skörden.

Idag så är det meningen att jordbruksarbete ska ha bytts ut mot läsning här i Sverige då vårt potatislov bytte namn till Läslov år 2016. Och till skillnad från Sportlovet som man har spridit ut i över tre olika veckor, för att olika skidanläggningar inte ska bli mer överfulla än de redan är, så infaller Höstlovet veckan före allhelgonahelgen.

Matilda Forsén

Vill du läsa mer?
Fyrisgårdarnas Sommarläger 2025

Fyrisgårdarnas Sommarläger 2025

På Fyrisgårdens sommarläger finns allt från kreativt Makerspace där kreativ hjärngympa och uppfinning blomstrar, till berättelseläger där de skapar egna karaktärer och utvecklar berättelser. För de händiga erbjuds slöjdläger med trä, textil och naturmaterial, och för...

Biotopia

Biotopia

Vad är Biotopia? I mars 1909 gjordes en anonym donation från någon som beskriver sig själv som en varmt intresserad person av biologiens studium. Det var Carl Fredrik Liljevalch som stod bakom den. Liljevalch stod bakom flera stora donationer i Sverige som bland annat...

Hjärnkollsambassadören som älskar teater

Hjärnkollsambassadören som älskar teater

Uppsalabon Yasmine Fröbom är 34 år och uppvuxen i Uppsala. År 2019 började hon jobba som Hjärnkollsambassadör här i Uppsala. Tidigare har hon provat på lite olika arbeten, som till exempel projektledare inom kommunledningen, hon har startat ett eget klädvarumärke,...

Valborg – en folkfest i Uppsala

Valborg – en folkfest i Uppsala

Valborg, den sista april, är en urgammal tradition med rötter ända tillbaka till 1400-talet. I Uppsala övertogs firandet till stor del av studenter kring 1800-talets första hälft och har därmed länge varit en speciell högtid för studenterna i Uppsala. De senaste åren...

Pin It on Pinterest

Share This