Tipsa oss om roliga aktiviteter och evenemang!

Yule (JUL) firades redan hos Vikingarna?

 

Yule (dekorativ bild av viking med tomteluva)

Yule (JUL) firades redan hos Vikingarna?

Text: Ingmarie Öberg
Publicerad: 2019-12-20

Visst firade Vikingarna yule men.. de hade troligtvis inga tomtemössor...eller?

Nuförtiden vet vi var jultraditionen kommer ifrån, men det finns inga riktiga bevis hur vikingarna firade jul.

I dag kallar vi det jul men vikingarna och de germanska folken kallade det yule eller yuletide. Ja, jag kan förstå om några av er höjer på ögonbrynen nu. Nej, vikingarna firade inte Jesus födelse, såklart, eftersom de var asatroende.

Det var en 12 dagar lång religiös högtid som hölls för att markera midvintersolståndet och att året nu var på väg att gå mot ljusare och varmare tider. Högtiden inleddes den 21 december. I samband med den förekom både offer till gudarna och ett rejält festande.

Vikingarna hade en enda sak att se fram emot under den mörka årstiden: yulen, då all oro för framtiden glömdes bort och vikingarna tillät sig att frossa utan hämningar.

När den kristna kyrkan började stabilisera sig på 200-talet förekom en hel del diskussion om när Jesus egentligen föddes. Det fanns många bud. 20 maj, 25 mars, 17 november, 20 januari och 2 januari. Många forskare anser att 25 december utsågs som Jesus födelsedag för att det redan förekom ett firande och att det därför skulle vara lättare att övergå till den nya religionen. 

Att kyrkan beslöt sig för berodde även på att den 25 december, Jesu födelsedag, inföll på midvintersolståndet enligt den romerska kalendern och ungefär nio månader efter vårdagjämningen som enligt en del var då heliga Maria befruktades med Jesus.

Midvintersolståndet firades inte bara i romarriket utan också bland folken i norr.
Det var vikingarna och de andra nordiska hedningarna som skapade många av de traditionerna vi har i dag.

Kransar och granar

Yule (dekorariv bild)

Bild: Pixabay

Kransar ingick i yulefirandet. Den runda cirkeln, klädd med bär, symboliserade att livet fortsatte året om, även då det var fruset och kallt, och att det åter skulle bli ljust och varmt, betryggande under de långa nordiska vinternätterna.

Vikingarna hängde sina kransar på husen men de utförde också kransar som var betydligt större. Eller rättare sagt solhjul. Dessa fördes upp till en hög kulle, tändes på och rullades sedan ner, som ett offer för att attrahera solen.

Granen hade en speciell symbolik för vikingarna. För medan bladen på andra träd och annan grönska vissnade på hösten stod granen lika grön på vintern och symboliserade därmed livskraft -fortsatt liv mitt i den mörkaste vintern. 

Eftersom träden var så vördade var det tradition att dekorera dem med små vackra sniderier och hänga små presenter på grenarna till trädens andar för att få dem att återvända och påbörja våren.

Misteln

YULE (dekorativ bild)

Mistel Bild: Pixabay

Mistlar utgjorde också del av vikingarnas yulefirande.

Mistlarna hade en betydande plats inom den nordiska mytologin därför att Guden Balder dödades nämligen med en pil gjord av mistlar.

Gudinnan Frigga sörjde sin döda son. Hennes tårar föll på de röda bären och gjorde dem vita och de återupplivade Balder.

 

Fick vikingabarnen julklappar?

Yule (dekorativ bild)

Foto: Christer Åhlin/SHM

Vad tror ni?

Jodå, vikingabarnen fick yuleklappar också?
Det var en sed att barnen placerade stövlar fyllda med hö vid husknuten så att guden Odins häst Sleipnir fick något att äta. Som tack fyllde Odin stövlarna med leksaker och godsaker.

 

 

Yulemat

YULE (dekorativ bild)

Bild: pixabay

Ett annat viktigt inslag i vikingayulen var att offra ett vildsvin till Freja, fruktbarhetsgudinnan inom den nordiska mytologin, för att på så vis säkra god jakt och skörd under det nya året.

Vildsvinet förbereddes, kokades och åts sedan upp. Yulskinka med andra ord. Det finns vissa belägg som antyder att maten under vikingatid var tämligen enformig och dåligt kryddad.
Den vanligaste kryddan var salt. Maten var heller inte särskilt söt eftersom honung var det enda sötningsmedlet som fanns att tillgå.

Vikingarna hade också yulestubbar som symbol. Detta var en ekstubbe som hade dekorerats med runor och olika typer av symbolik. Historiker tror att yulestubben var ett skydd mot olyckor och att seden var att elda upp en del av den och spara resten i hemmet.

Yulestubben lever i dag vidare fast som ett julbakverk, främst då i Frankrike och Storbritannien. Det görs på sockerkakssmet och tillagas som en rulltårta för att bli så likt en stubbe som möjligt, varefter det strös på florsocker som ska likna snö.

Ja, ni alla barn och vuxna med för den delen, vad tror NI?

Är detta sant eller... ?

Denna artikel är skriven i underhållningssyfte.
Varken Barn i Uppsala eller skribenten hävdar att dess innehåll är sanning utan är en samling av de olika teorier som finns. Yule har sett olika ut i genom åren och högtiden firas än i dag. Denna artikel handlar endast om hur just vikingarna «kan» ha firat yule.
Som nämns i texten finns det inga riktiga bevis hur yulen firades hos vikingarna.

God Jul önskar Barn i Uppsala

Sugen på att läsa mera?

 

Berätta om det här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *